Typ vad som helst med Bo Kaspers från 90-talet och jag tänker på Uppsala. Tex Vi kommer aldrig att dö. Minns en konsert på V-dala. Till och med många år senare när vi åker dit för att gå på ett bröllop och sitter på Åkanten och tar en drink i väntan på promenad upp till Domkyrkan, så spelades BKO i baren. Ja BKO är nog mitt Uppsala-soundtrack. Förresten var det inte en konsert på Sten Sture också?
Och jag tänker på den fina lägenheten, det gula vardagsrummet, den blommiga soffan, det lilla pentryt. Alltid på cykel. Alltid på jobbet.
Jag var nog aldrig riktigt glad när jag bodde där. Och har aldrig riktigt återvänt sen flytten. Jag borde kanske göra upp med staden någon gång och bli vän med den igen.
Du får komma hit så guidar jag dig till dagens Uppsala. För jag är kvar, och älskar stan!
Jag kommer!
Jag VILL ju älska stan egentligen, men får bara världens melankoli så snart jag se Domkyrkan, Fyrisån, Ackis osv.
Jag hade ju ingen depression eller så när jag bodde där, bara lite olyckliga kärlekar, lite livskrisande i största allmänhet antar jag, kanske så blev det sånt magplask för att jag trivdes på min studieort innan.
ah,jag förstår precis. jag fann ju mitt livs kärlek här och hade det allmänt bra (men såklart även olyckliga stunder, vem har inte såna?), så det är klart att jag gillar bättre. men erbjudandet kvarstår: om du vill hit så guidar jag!