dagens vad-hade-ni-gjort?

Femåringen har lekt hos sin bff idag.

Vid läggdags så kommer det fram att,

”något” gick sönder hemma hos hennes kompis idag, men det var inte hon som gjorde det
fast det verkar inte riktigt vara hennes kompis heller
det verkar visst vara något med små lådor och en spegel ovanpå
som kompisens pappa försökt laga med lim

Och jag undrar ju lite i varje fall om det var min lilla sockertopp som kanske haft sönder något fint? Hade ni ringt och kollat läget med föräldrarna? Detta trots att pappan inte sa något när jag hämtade?

Vår oslipade diamant

Det kommer hit en mäklare imorgon och värderar vårt hem.

Nej-vi-ska-inte-flytta-just-nu men det är nästan 1,5 år sedan som vi hade en värdering senast så det känns bra att uppdatera oss lite på ämnet.  Jag går runt och småplockar grejer lite i sista minuten och hoppas att bebis sover efter dagislämningen så att jag hinner dammsuga osv i morgon.

Vi trivs här.  Det här är ju vårt hem.

Men jag inser ju när jag går runt med ”sälj-ögonen” att det är rätt skavt och slitet här. Barnen har ritat på vardagsrumsväggarna och vi har medvetet väntat med att måla om till ev försäljning.  Parketten behöver slipas om. Lister behöver fräschas upp.  Trappen behöver målas om. Tvättstugan är jättetråkig med sina rör i taket. Badrummet är sådär sorgligt jättebasic med vit standardkakel och aprikos färgrand på mitten av väggen.

Fast till vardags så ser jag inte allt det där, jag ser ju bara livet vi har här; mysiga middagar, barnens teckningar, arvegods, favoritfåtöljen, vår sköna altan, grillkvällar, de söta bebissockorna på golvet osv.

Äsch, jag vet inte vad jag försöker säga. Att  jag förbereder mig mentalt kanske på att omvärlden ska dissa det liv som jag faktiskt lever. Suck.