Jag och Linkedin del 89458048403

Mitt Linkedinkonto är ett konstant dåligt samvete.

Jag har typ lyckats lista samtliga jobb jag har haft sedan mitten av nittiotalet men har aldrig orkat skriva vad jag har gjort på varje ställe. Maken nätverkar och söker jobb typ enbart via Linkedin numer via olika grupper och jag känner att jag borde damma av mitt konto.

Ikväll kom jag typ halvvägs. Känns mer som om jag rabblar upp vad jag gjorde, än kanske mer summerar vad det faktiskt gav mig. Häpnade dessutom rätt mycket när jag scannade av en tidigare vikaries cv. Hon ersatte mig på min andra föräldraledighet och jag tänkte först att jag skulle göra en modifierad copy+paste på vad vi gjorde på den gemensamma tjänsten. Och det var liksom inte lite hur mycket hon saltat och sockrat. Det var knappt att jag kände igen min egen tjänst! Dessutom så var hon inte direkt känd för att vara på plats…

Jaha, och vart har det tagit henne frågar maken lugnt.

Ja bra mycket längre än mig.

Lite matt blir man.

Annonser

Nackdelen med Linkedin

är att när man är hemma och är föräldraledig så känns det som om ALLA går vidare i sina jobb. Blir headhuntade, får glammiga titlar – och ja för att använda en överanvänd klyscha från vårt intranät, går mot nya utmaningar. Tror jag hoppar över de där veckommailen från Linkedin tills jag är tillbaka på jobbet 2012.

Hälsningar

Här händer inte ett skit