Kl 19.52 – en lägesrappport

Jag har vart sjuk i ett dygn.

Frossa och ledvärk.  Och med en besynnerlig yrsel som gör att jag helst ligger ner. När jag nu hinner. Efter en natts illamående i klass med båt på stormande hav så kräktes jag först i morse upp, eeeeh,  gårdagens lunch.  Maken kom hem halv tio igår kväll från jobbet, tack för den närvaron, och jag har ett vagt minne av att jag på något vis la barnen. Minnet är inte direkt klarare huruvida jag fick dem till dagis i morse.  Inklusive  matsäckslunch.

Den där autopiloten. Vad vore man utan den. Just idag blundar jag för många så kallade måsten. Och för första gången på flera så fick jag flagga för sjukfrånvaro på jobbet (hur gör man?) eftersom jag inte orkade slå på jobbdatorn.

Tja sen dess. Maken verkar peaka i sin febertopp ikväll och sover. Sexåringen-som-aldrig-brukar-ha-feber  somnade nyss feberrosig om sina kinder. De minsta små har under protest somnat.  Jag tror att planen är att de kanske blir sjuka när de två förstnämnda kryar på sig.

Hello långhelg!

Eller så går jag och lägger mig

Det som känns lite halvjobbigt; att doktorn på akuten på något vis slängde över mitt case till husläkaren och att husläkaren verkar lite lätt halvengagerad. Blir inte riktigt klok på vart pucken ligger egentligen.

Och nu har jag googlat för mycket på det här läskiga bakterierna igen. Hur gjorde man för hundra år sedan när inte Google fanns?!

En kos dagbok

vaknar upp alldeles för tidigt

ammar bebis

tröstar bebis

ammar bebis

tänker tanken om frukost

ont efter vurpan i går som gav en 10 cm lång lårkaka

ammar bebis

ont överallt

är urkass som mamma när syskonen känner sig en smula understimulerade

äter antibiotika

frukost kl 12.17

ammar bebis

bli lätt galen på bebis som varit vaken sedan 06

ont överallt

lyckas borsta tänderna, kamma håret ca sådär 14.15

kryper ner i sängen med bebisen

bebis somnar äntligen

hinner sova  i 30 minuter innan vi  oväntat besök ringer på dörren

smiter in i badrummet och  kör ett varv med beauty flash balm

bjuder på fika

sväljer lite antibiotika

ammar bebis

inser att snabb-besöket har ett släng RS

spritar händerna

äter åtta kakor

ammar bebis

pussar på alla barnen och lovar att bli en bättre mamma i morgon

Ebola AB

Bebis är tre veckor och en dag.

Nu är den här tiden när man ska brygga kaffet stup i kvarten och bjuda hem vänner och bekanta som får beundra le babe.

Ja eller hur.

Provsvaren från i sjukhusetbesöket i  förrgår visade att jag sprungit på en sån udda bakterie att jag blivit beordrad, ehum,  smittspårning. Nä, det är inte ebola, men det känns så. Till och med barnmorskan som förlöste mig ska undersökas. Och svar på frågan hur lång tid det tog att undersöka make och tre barn idag på vårdcentralen så svarar jag – två timmar och en kvart. Treåringen hälsar att det var roligt.

 

Dagens tårta

I arla morgonstund. På Vuxenakuten:

Dr: Ja nu är det ju egentligen din tur, men jag undrar om det är ok att vänta fem minuter till så hinner jag och min med.kand få i oss en kopp kaffe och en bit tårta. Så jobbar vi dubbelt så bra sen.

Typ jag: (har-man-härdat-ut-så-här-långt-jamen-ok-då) Det är helt ok.

Sjuksköterskan: Du kanske också vill ha en bit?

Typ jag: (allvarligt, jag ammar dygnet runt, hur skulle jag, eh, kunna säga nej?) eh ja tack.

Så kom det sig alltså att jag satt och åt prinsesstårta på akuten. Med doktorn.

 

Två taxiresor, ett akutbesök, och ett gängmediciner för 1100:- Så vem tackar nej till en tårtbit?