Det här ekorrhjulet igen.
Hämta upp förskolan på minuten. Hem på minuten. Middag på minuten. Sen den här en-mans-orkestern vars reportoar är att fylla diskmaskinen, torka av alla ytor, skura av golvet under ettåringens stol, fylla en tvättmaskin, röja upp barnens sovrum i jakt på på små söta partyskor som behövs till i morgon kväll, passera badrummet och torka av handfatet, ut via hallen och typ sparka ihop alla skor i en hög, och sen när barnen lagt sig, vidare ut i trädgården för att i ett tappert försök rensa grönsakslandet.
Då.
Då kommer en blond blåögd liten uppenbarelse ut i trädgården. Invirad i en fleecefilt.
”Mamma du hann inte få en kram av mig ikväll”.
Fint så.
Och så skäms jag lite för att jag inte hann ta mig tiden tidigare ikväll.
Åh, mammahjärtat…men tänk så bra att ha så stora barn att de kan kommunicera. Ingen big deal för Blondie ju:-)
Verkligen. Hon är klok. Just då kändes som om hon var klokare än sin mamma….
Vilken gulle-tjej 🙂
Ja hon är en liten darling !